Terapiplanering.

I all planering, oavsett om defekten är congenital eller förvärvad, finns alltid två alternativ, behandling eller inte behandling.

Terapiplaneringen är ett av de viktigaste momenten innan det egentliga protesarbetet påbörjas. Besluten som tas kommer att till stora delar styra arbetsgången framöver.

Lider patienten av en cancersjukdom och skall genomgå ett större ingrepp bör man träffa patienten före operationen och dokumentera patientens utseende och ansiktets anatomi med avtryck och fotografier.
Vid congenitala defekter hos barn måste man ta ställning till om behovet av en protes är en önskan från föräldrarnas sida eller om det är fråga om ett verkligt behov hos barnet. Generellt, utom i extrema fall, bör man vänta med behandling tills det att barnet kommit upp i skolåldern där medvetandet om det egna utseendet och kamrattrycket oftast blir en pådrivande faktor.

Oavsett vilket alternativ man väljer skall man alltid passa på att ge patienten information om arbetsgången, protesens utseende, hur den retineras, dess funktion och skötsel.

Patientens förväntningar.
Patienten har genom film, TV och andra media fått se fantastiska masker från Hollywood med en trovärdighet som imponerar med rörliga ögon, en munn som öppnas och kan tala.

Vad man glömmer bort är att dessa dockor och masker har en extrem kort livslängd, från ett dygn till några filminspelningsscener under en vecka, varefter de kasseras.
Sjukvården förväntar sig att en ansiktsprotes skall ha en lång livslängd på minst 1 år eller längre. Livslängden beror på materialval och på vilken miljöpåverkan protesen utsätts för. Faktorer som vi som tillverkare inte rår över.
Proteserna används ibland dygnet runt och utsätts för cigarettrök, klorerat vatten, hudcremer, UV-ljus och mycket mera. Inga av filmindustrins produkter skulle klara detta.

Vid terapiplaneringen är det därför viktigt att med riktiga proteser demonstrera hur resultatet kan se ut, dess fördelar och begränsningar.
Om Du som läkare saknar demonstrationsmodell på din klinik för exempelvis öronimplantat kan Du kontakta oss och begära en offert. Förutom att modellen har alla komponenter som vid ett riktigt kliniskt fall kan vi också på begäran tillsätta en BAHA koppling för att visa var en hörapparat kopplas in.

Plastikkirurgi.
En återkommande fråga är om det går att rekonstruera en ansiktskada med plastikkirurgi.
Svaret beror på var skadan finns och omfattning. Man kan idag reparera ganska omfattande skador ex. att återskapa en partiell näsa, delar av ett öra eller andra mjukdelar där hudtransplat kan användas med lätthet.
Ett öga eller hel näsa ligger bortom dagens teknik.
Barn med medfödd örondefekt har idag påverkats av bilder i TV och press där man visat fall av lyckad rekonstruktion. Tekniken är inte ny utan har förfinats under de sista 30 åren men ännu återstår mycket arbete innan den kan erbjudas alla. På kongresser och symposier visas gärna ett enstaka lyckat resultat men verkligen ser helt annorlunda ut.

Plastikirurgi.		Silikonprotes på implantat.

Förutom ett mycket stort antal ingrepp har patienten operationsskador på bröstet och underarmarna varifrån man tagit hud. I vuxen ålder väljer de flesta patienter att få titanimplantat med konventionellt silikonöra.
Om plastikkirurgin i en nära eller avlägsen framtid löst alla tekniska problem är det ett relativt enkelt ingrepp att avlägsna titandelarna för att bereda plats för kroppsegen vävnad.

Denna sida är patientinformation och inte riktad till professionella tillverkare. Bilderna har endast till uppgift att ge en inblick i några typiska arbetsmoment i behandlingen.
Arbetsmomenten på denna sida görs på Anaplastik AB av utbildad ansiktsprotetiker.
Vill du veta mera ta kontakt med oss.

---

---