Varför är PVC-protesens livslängd så kort som 6 månader.
PVC i sig självt är kemiskt instabilt eftersom det redan vid normala processtemperaturer vid tillverkningen av standardhandsken ovan bildas saltsyra. Syran kommer att fungera som katalysator och en accelererande nedbrytning påbörjas. Vid nedbrytningen bildas dubbelbindningar i polymeren vilket leder till missfärgning, svag till en början, sedan allt djupare och kraftigare och ganska snart börjar de mekaniska egenskaperna att försämras.
UV-ljus och vanliga hushållskemikalier skyndar på processen. Röker patienten går missfärgningen ännu fortare.
Mjukgörarna, ftalaterna, är inte kemiskt bundna till PVCn utan migrerar, blöder ut, från basen och protesen blir allt styvare. Ftalaterna exempelvis DEHP, dietylhexylftalat som är vanligast förekommande, är fettlösliga och tränger in i huden kring amputationen och har vid djurförsök gett genetiska skador, är misstänkta att vara cancerogena, samt att påverka fortplantningen.
PVC-plastisoler innehåller också fyllnadsmedel, stabilisatorer, smörjmedel och pigment.
Oorganiska kadmiumpigment används i mycket stor omfattning för färgning av mjukgjorda PVC. Skälet till detta är att medicinskt godkända pigment inte klarar den höga processtemperaturen.
Några av de vanligaste och mest använda stabilisatorerna är oorganiska bly- och kadmiumföreningar.
Varken bly eller kadmium är tillåtet inom medicinen.
De medicinska konsekvenserna av kadmiumförgiftning kan bli njur- och leverskador.
Uppfyller PVS-plastisolerna kraven i Medicintekniska förordningen.
Nej.
Mjukgjroda PVC-material har förbjudits inom livsmedelsindustrin, byggnadsindustrin, förbjöds 1999 inom leksaksindustrin där barn riskerar att stoppa den mjukgorda PVC-föremålet i munnen.
EUs expertkommitté för medicinska produkter granskar nu riskerna med mjukgörare. Att DEHP använts inom sjukvården i 40 år är ingen garanti för dess ofarlighet. Om modern forskning kan påvisa okända risker kommer mjukgörarna att förbjudas precis som många andra "säkra" ämnen i historien.
Varför PVC accepteras inom ortopedin är ett mysterium. Bevisligen finns det bra alternativa material sedan 1970-talet. Råvarurpiset är högre men produkterna är garanterat miljövänliga och biologiskt certifierade.
